tisdag 28 oktober 2008

NFL: Dramatik, frustration och domarskandaler

Monday Night Football håller på som bäst, samtidigt passar vi på att ta en titt på vad som hände igår, match för match. Och börjar såklart med det mest upprörande.

Philadelphia Eagles–Atlanta Falcons 27–14
Jag gick 2–1 på NFL, men det borde ha varit 3–0. Helt ärligt. Spelet var Atlanta +9.5. Med 2:30 kvar, underläge 14–20, lyckas Falcons stoppa Eagles som tvingas punta iväg bollen. Då händer det här:

Videon är ganska självförklarande, men det handlar alltså om att domaren missbedömer spelarens (icke-existerande) kontakt med bollen och felaktigt tilldömer Eagles bollen. Istället för att Matt Ryan får en sista chans att leda Falcons till segern, springer Philadelphias Brian Westbrook istället in en touchdown som inte bara är spiken i kistan för matchen utan även fuckar spreaden.
Minnesgoda läsare vet att det här är andra gången den här NFL-säsongen en domartabbe förstör ett spel för oss. Förra gången var det Ed Hochuli som gjorde ett sanslöst bonehead call, och tvingades då be om ursäkt offentligt. Men eftersom det den här gången handlade om Atlanta Falcons och inte Denver Broncos kommer det vara relativt tyst både från NFL och i de stora sportmedierna.
Bummer...

New Orleans Saints–San Diego Chargers 37–32
Saints fick en ny hemmaplan i form av Wembley. Förra året mäktade Miami och NY Giants bara med totalt 23 poäng i samma arena, men nu fick den europeiska publiken se en riktig shootout. Och var det nån som trodde nåt annat med Drew Brees, NFL:s just nu bästa quarterback, i högform? 30 av 41 för 339 yards, tre touchdowns och noll interceptions blev Brees facit i vad som kan ha varit en season-saver för Saints. Och Chargers är väl ungefär en förlust ifrån att kunna börja planera för nästa säsong.

San Francisco 49ers–Seattle Seahawks 13–34
Wow! Gamla storspelaren Mike Singletary hann med det mesta i sin debut som head coach för klassiska Niners, där han ersatt sparkade Mike Nolan. Vi drar en snabb checklista på vad Singletary gjorde under och efter matchen:
• Bänkade quarterbacken JT O'Sullivan efter fumble nummer elva den här säsongen
• Skickade ut TE-divan Vernon Davis till omklädningsrummet efter ett bråk på sidlinjen
• Bad om ursäkt till 49ers-fans i publiken direkt efter matchen
• Bjöd på den här uppeldade presskonferensen:

"I want winners!!!"
Det krävs inga inside-källor för att fatta att utskällningen Coach Singletary gav sitt lag i omklädningsrummet var sju resor värre än detta. Jag tror att han kan väcka sina spelare, men i modern proffsidrott är det svårt att vinna dina spelares förtroende om du agerar hård och ilsken general hela tiden. Spelarna har en tendens att sluta lyssna om du bara gormar och skriker urskiljningslöst. Men om Singletary kan hitta en balans i sitt ledarskap tror jag absolut att han är en lyckad framtida head coach.
Ska man summera Singletary med ett ord måste det bli "intensiv". Kolla in de här ögonen, liksom...



Dallas Cowboys–Tampa Bay Buccaneers 13–9
Ett välbehövligt W, men det var också det enda som gladde Dallasfansen. Quarterbacken Brad Johnsons begränsningar är smärtsamt uppenbara och nu är det till och med snack om att Brooks Bollinger – the backup to the backup – kan peta Johnson i väntan på att stjärnan Tony Romo blir hel.

Detroit Lions–Washington Redskins 17–25
Det här var Santa Moss stora dag, då han inte bara fångade 9 passningar för 140 yards och en touchdown. Han fick också chansen som punt returner – en gång. Men det räckte, då han sprang in en 80-yardare. Detroit visar lite fighting-spirit igen, men ligger seriöst i farozonen för att gå 0–16. För första gången sedan Ford Field öppnade 2002 var en Lions-match inte utsåld.

Miami Dolphins–Buffalo Bills 25–16
Ni kan tro att jag har sparkat mig själv över att jag inte gick in på Dolphins. Mer uppenbart trap game än vad Bills hade här får man leta efter. Idiot, idiot, idiot. För övrigt var matchen ett våldsamt genombrott för Miamis 23-årige wide receiver Ted Ginn Jr. Han fångade sju passningar för 175 yards och stod därmed för nästan hälften av Dolphins totala offensiva produktion.

New England Patriots–St. Louis Rams 23–16
De båda lagen producerade snarlika siffror i alla offensiva kategorier, men Pats veteraner visade rutin när man vände underläge till seger i den fjärde quartern. Säsongen är förstås i praktiken över för Rams (2–5), men till skillnad från andra bottenlag som Lions och Bengals visar man i alla fall lite potential. Rookien Donnie Avery hade sex catches för 163 yards – inklusive en touchdown på 69 yards, Marc Bulgers längsta TD-passning i karriären – och börjar utkristallisera sig som Rams främsta hot i det vertikala passningsspelet. Även om Torry Holt givetvis fortfarande kan lira också.

New York Jets–Kansas City Chiefs 28–24
Otroligt att det ska behöva dröja ända till sista minuten i fjärde quartern innan Jets avgör mot urusla Chiefs. Men så kastade gamla gubben Favre tre interceptions också. Jets är 4–3 men lär inte ha något med playoff-racet att göra.

Carolina Panthers–Arizona Cardinals 27–23
Carolina (6–2) fortsätter övertyga alltmedan Arizona (4–3) har fortsatt svårt på bortaplan. För Panthers väntar nu en ledig helg. Perfekt för att få tillbaka ett par skadade o-line-gubbar inför matchen mot Oakland nästföljande vecka. Därefter väntar Detroit och man måste helt klart gilla Panthers chanser att ta hem NFC South.

Baltimore Ravens–Oakland Raiders 29–10
They got burned by... a quarterback. Den meningen säger egentligen allt du behöver veta om Oakland Raiders den här säsongen. Baltimores rookie-QB Joe Flacco passade för 140 yards, men bjöd på en combo av big play och dråplig humor när han fångade en passning från sin backup Troy Smith. Flacco brände Raiders linebacker Ricky Brown för 43 yards. Som Atlanta-fan måste jag säga att jag känner mig optimistisk inför söndagens bortamöte med Oakland.

Houston Texans–Cincinnati Bengals 35–6
Carl-Johan Björks Bengals har förlorat åtta matcher och det känns faktiskt inte helt osannolikt att se dem förlora åtta till. Tyvärr. Samtidigt måste man lyfta på hatten för Texans som kommit tillbaka från en 0–4-start och nu vunnit tre raka. "The morale and confidence in the locker room is up", sa linebackern Demeco Ryans.

Jacksonville Jaguars–Cleveland Browns 17–23
Grymt starkt av Cleveland, ett annat lag som haft en dålig start, att ta hem den här tuffa bortamatchen. Lagets offense börjar tugga igång och när Jamal Lewis (20 carries för 81 yards) är ett hot på marken blir livet betydligt enklare för kritiserade quarterbacken Derek Anderson. Båda de här lagen är nu 3–4, och det svider förstås mest för Jaguars som varit i så många jämna matcher. Jag trodde mycket på Jacksonville inför säsongen men man verkar inte ha den rätta attityden som krävs för att döda matcher. Dessutom har man tappat sin defensive coordinator Mike Smith som numera framstår som en Coach of the Year-kandidat i Hotlanta...

Pittsburgh Steelers–New York Giants 14–21
Giants vände ett fempoängsunderläge i fjärde quartern, på bortaplan mot ett riktigt bra lag. Helt klart ett statement game av mästarna. Ett i raden av dem, får man väl säga. Man bränner en del chanser och man spelar långtifrån sin bästa football – ändå är man med i slutet och visar självförtroende när man vänder matchen. Man köper det coacherna säger och man har en o-line som inte fått ett stort nog erkännande. (Trogna läsare vet hur mycket det smärtar mig att skriva den här hyllningen.)

Inga kommentarer: