Random tankar under US-Hellas

Observera att det här inte är en liveblogg, utan mer spridda tankar som kommer till mig under matchen...okej, vi kan väl kalla det liveblogg då. Uppdateras kontinuerligt under matchen.

Pre-uppkast: Hur mycket kränger kineserna OS-biljetterna för egentligen? Varför är det tomma säten när det bästa basketlandslaget på tolv år spelar?

Q1, 8.00: Jason Kidd drar på sig sin tredje foul. Jag älskar ju Jason men både Chris Paul och Deron Williams är bättre spelare idag.

Q1, 6.30: Att inte Kobe blir mer upprörd över den där "osportsliga" foulen. Greken får 10/10 för den där floppen.

Q1, 5.30: Wohooo! Baby Shaq is in the game. Eller Sofkkoleisschortsiananidsi. Han är så cool. Vilken ångvält. Stackars Chris Bosh som får ta charge mot honom.

Q1, 1.45: EARTH TO BJÖRN BECKSMO AND DENNIS AULANDER, EARTH TO BJÖRN BECKSMO AND DENNIS AULANDER. IT'S LEBRON, NOT LEEEEEBRON. IT'S DERON, NOT DE-RON, NOT DEEERON.

Q1, 00.00: 20–16 till USA efter första perioden. Sömnigt hittills.

***

Q2, 9.30: Jag hoppas Törnell såg den där alley-oopen. Jag ger det max 45 minuter innan den finns på YouTube. Wow.

Q2, 8.43: Nån som heter Pappa Lukas, jag är inte säker, gör en turnover och LeBron flyger in för en mäktig enhandsdunk. 26–18.

Q2, 5.45: D-Wade är SÅ tillbaka från skadan. Det ska bli kul att se nya Heat i vinter.

Q2, 2.27: LEBRON, NOT LEEEEBRON. LEBRON. 46–30 och den här matchen är ju slut. Men jag fortsätter kolla och tänka högt i den här bloggen.

Q2, 1.57: "Det här laget, det är [dramatisk paus] - Redeem Team!" Björn har kollat på amerikansk tv.

Halvtid: Alla de häftiga avsluten är kul, men jag börjar längta till slutspelet.

***

Q3, 8.30: 55–34. In med Baby Shaq då för fan.

Q3, 4.50: Stopp, fastbreak, dunk. Stopp, fastbreak, dunk. Stopp, fastbreak, dunk. Så ser det ut hela tiden. Jänkarna dunkar mer på en match än vad Benson Callier kommer göra på hela säsongen i Gothia.

Q3, 1.20: Wade foulad på en trepoängare och Doug Collins röst dyker upp som ett mantra i bakhuvudet: "Never foul a jump shooter! Never foul a jump shooter!". Grekerna gör inte sig själva några tjänster i den här matchen.

Q1, 0.53,7: Dagens helt korrekta analys: "Han är skottvillig, Anthony". Signerad Björn Becksmo.

***

Q4, 9.08: Mycket riktigt, Wade-till-Kobe ligger redan ute på YouTube. Finns bara i taskig kvalla än så länge, men ändå, vi hade rätt:


Q4, 6.30: Dennis Aulander påpekar mycket riktigt att Carlos Boozer och Tayshaun Prince fortfarande inte fått någon speltid. Jag som inför turneringen marknadsförde allt-i-allon, lagspelaren och försvararen Prince som en 20 mpg-kille. Men uppenbarligen har det ju gått rätt bra för USA ändå hittills, så vem är jag att klaga. Nu kommer Prince in i alla fall. Och skjuter ett hoppskott. Fel, fel, fel. Som Håkan Hellström sa. Blind, blind, blind, sjöng han i samma låt och den enda som är blind är väl jag som ropar efter Tayshaun.

SLUT: Någon har mage att ringa och prata upp hela den andra halvan av den fjärde och sista perioden. Sammanfattningsvis kan man väl ändå säga att jag har svårt att se USA förlora en enda match i den här turneringen. Förutom det fantastiska försvarsspelet, så verkar superstjärnorna väldigt taggade och – det här är viktigt – osjälviska. Det kommer krävas en närmast komplett basketmatch, taktiskt och i utförande, av Spanien, Argentina eller Litauen, för att vinna mot det här amerikanska laget. Tror jag, vad tror ni?

OrdvitS

Tipsychimps favoritspelare i OS?
KhryAPA.

Nu när vi har fått det där ur vägen kan vi titta på lite resultat.
Vi har just sett Litauen slå Ryssland med 86-79 i grupp A och även om det var lite nerver sista minuterna så hade jag aldrig en tanke på att Litauen skulle kunna förlora. Man sköt bättre, man var bättre i returtagningen och man hade färre fripassagerare på banan.

Tipsychimps man of the match var Sarunas Jasikevicius med en statline på 12 poäng, 5 returer och 5 assist. Dessutom tar han inga dumma avslut och vårdade bollen förhållandevis väl i en match som såg 30 turnovers.

Tidigare resultat i dag:

GRUPP A
* Australien krossade Iran med 106-68 och det finns inte så mycket att säga om det.

GRUPP B
* Spanien slog som väntat Tyskland, 72-59. Jag såg inte matchen, men Dirk Nowitzki gjorde 11 poäng och tog 5 returer. Han måste ha bättre siffror om Tyskland ska ha kul i OS.
Spaniens tonårsdröm Ricky Rubio gjorde 7 poäng, tog 5 returer och hade 5 assist.

* Kina-Angola 85-68. Yao Ming gjorde 30 poäng - på 91-procentigt skytte... Det är sant. Han var 10 av 11.

Senare i dag spelar USA-Grekland i grupp B samt Argentina-Kroatien i grupp A.

Adam Sonn. Dan Oppland. Mark Kelley?

Ja, jag vet inte vad jag försöker säga just nu riktigt. Men Mark Kelley, Plannjas nya amerikan, är ingen beast, han är ingen banger och han är ingen som skrämmer slag på motståndarcoacherna med sitt CV.

Låter det här överdrivet negativt? Ja, men vad vet vi om killen då:
– Han snittade 9 och 5 på college.
– Han blev årets center i Tyskland – i andraligan! Där han tog 7,6 returer per match.
– Som bevisat av den här videon, så skjuter han hellre turnaround-jumpers från halvdistans än dunkar.
– Han är 24 år, 204 centimeter (tops) och har samma frisyr som Dan Oppland. Eller var det Adam Sonn. Skitsamma.

Klart jag litar på Mattias Kenttäs omdöme, men håll med om att det osar lite budgetvarning över den här värvningen (också)?

Bree på som fan i inläggen vetja!

Vissa dagar är bättre än andra.
Det här är en av dem.
Inte bara för att jag i kväll äntligen hittat vilken subkultur jag hör hemma i (den som kommunicerar med färger i stället för bokstäver) utan också för att bloggvärlden har fått en ny medlem.

Och nu vet jag exakt vad ni tänker: Jaja, en ny bloggare. Fan va kul. Det finns ju för få...
Men lugn i stormen nu. Den här är bra.
Eller har åtminstone potential att bli bra.

Basketsverige lanserar Gothias pointguard Michael Bree som bloggare. Bree kommer, antar vi, skriva om livet i Gothia och i Ligan men enligt Basketsverige är det fortfarande hemligt vad Bree kommer att fokusera på.

Tipsychimps.com hälsar Michael Bree välkommen in i matchen.

What's the score, chimps?

Två matcher har spelats i OS-turneringen.
Jag vet inte om ni är som jag, men jag orkar sällan eller aldrig leta upp tabeller.
Men för er skull, för kärleken, så gör jag det ändå.

Här är tabellägget i OS-turneringen. Lag 1 till 4 i varje grupp går vidare till kvartsfinal.

GRUPP A

1. Litauen 4
2. Kroatien 4
3. Ryssland 3
4. Argentina 3
5. Australien 2
6. Iran 2

GRUPP B

1. USA 4
2. Spanien 4
3. Grekland 3
4. Tyskland 3
5. Kina 2
6. Angola 2

Eftersom det här är OS så är det viktigt att delta. Därför får man ett poäng bara för att spela en match. Men det är trots allt liite viktigare att vinna - därför två poäng för seger.

Basketligan: Silly Season-betyg

Vi skriver inte så mycket om Basketligan under off-season, men när vi väl gör det så gillar vi att göra en ordentlig splash. Som nu till exempel. Här är betyg och kommentarer på ligalagens insatser under silly season, som med stormsteg närmar sig sitt slut. De flesta lag har bara ett par amerikaner och/eller någon svensk plats kvar att fylla. Vem är vinnare, vem är förlorare? Vilka värvningar är mest spännande och vem har hål att fylla?

Betygsskalan är den vanliga, 1-5 bananer där en är underkänt, två godkänt, tre bra, fyra mycket bra och fem toppklass.

Uppdaterat: Dolphins.

08 Stockholm: 3 bananer
Har plockat nageln-i-ögat Nisse Hedström från mästarna Vikings och 19-årige Richard Hartman kommer från de egna leden. Förlängt med Westerlund, Blom, A. Karlsson. Coachduon Karlsson/Johansson fortsätter. Säger adjö till fjolårets amerikaner samt till Mattias Göransson. Jim Nyström vill nog ut Europa igen.
Bäst: Energispelaren Johan Westerlund stannar. Han är så nära man kan komma en publikfavorit i Fryshuset.
?: När skriver Ollie Ilunga på?
Bottom line: 08 blir så bra som amerikanerna blir. Lyckas man fullt ut där – och får vara skadefria! – så har man pusselbitarna och coacherna för att vinna SM-guld.

Borås Basket: 4 bananer
Var tidigt ute, satsade på kontinuitet och blev hyllade för det i den här bloggen. Av de nya spelarna är Toni Caktas det mest notervärda namnet. Jonas Larsson kommer inte spela i år utan enbart vara sportchef. Men i övrigt får vi återse Henrik Carlsson, Ryan McDade, Dennis Springs, Christopher Anrin, Michael Kingma med flera.
Bäst: Har fattat att det gäller att bygga trovärdighet som nytt ligalag. Inga dumma chansningar som kan leda till resultat- och publikmässiga störtdykningar. Borås bygger en solid grund att stå på innan man försöker ta nästa steg.
?: Kunde man inte ha hittat en bättre svensk "stjärna" än Christopher Anrin?
Bottom line: Borås kommer inte spela någon SM-final i vår, men man bör gå till slutspel. Coach Anders Jonsson kan fokusera på att lyfta lagförsvaret och därmed bli ännu bättre än ifjol.

Gothia Basket: 4,5 bananer
Coach Jonas Fredriksson har i princip fått handplocka det han velat ha. En atletisk dunkmaskin (Benson Callier), en pålitlig insidescorer (Ian Johnson), en riktig general till att leda styrkorna (Michael Bree)... På minuskontot Erik Vestin som gick till Plannja, och visst behöver Gothia ytterligare lite muskler under korgarna. Det har ryktats om Conor Grace från Norrköping.
Bäst: Man verkar få schysst balans i laget med en bra mix av spelartyper.
?: Srdjan Vukovic skulle passa bra in i det här lagbygget, no?
Bottom line: Förstafemman blir riktigt bra och stjärnorna känns klockrena. Men för att Gothia ska slåss om, säg, en semifinalplats, så krävs att Fredriksson får ut mycket av de unga talangerna på bänken.

Helsingborg Basket: 3 bananer
Har ny coachduo i Stefan Pettersson och Christer Stjernborg. Alex Tsatsidis-Olsson och Mattias Göransson förstärker laget, Jens Stålhandske och Johan Åkesson stannar men Anders Rönndahl lägger av.
Bäst: Åkesson. Om han kan fortsätta bygga på den hunger han visade i kvartsfinalerna mot Solna så blir det en riktigt bra säsong..
?: Försöker organisationen medvetet få skåningarna att glömma att de har ett ligalag? Varför så fattig information? Hemsidan är till exempel helt död. Pinsamt.
Bottom line: Behöver en toppsäsong av Åkesson, Stålhandske och Göransson för att nå semifinal eller bättre. Pointguard och powerforward bör bli positionerna på amerikanerna.

Jämtland Basket: 2 bananer
Äntligen plockade Jämtland en helt ny coach utifrån. Juryn är fortfarande ute på Mathias Eckhoff, men bara att slippa se Pekka Johansson, Bosse Wagenius, Krister Blomgren eller John Dieckelman på sidlinjen känns som en enorm lättnad. På spelarsidan har det inte hänt så mycket förutom att klubben bestämt att Adnan Chuk, som hade mage att ifrågasätta succéregimen Jämtland Basket offentligt förra säsongen, inte är värd ett nytt kontrakt. Andrew Mitchell har kontrakt den här säsongen och det är aldrig fel att ha en pålitlig scorer och matchvinnare.
Bäst: Eckhoff.
?: Är det här året när Jämtland värvar en riktig, etablerad svensk spelare av landslagsklass? En Martin Ringström eller en Micke Lindqvist eller en Jim Nyström?
Bottom line: Det finns en engagerad basketpublik i Jämtland som förtjänar ett respektabelt ligalag. Men tålamodet börjar ta slut. Återstår att se om klubben inser vikten av att ställa en bra produkt på sporthallsgolvet i år.

Norrköping Dolphins: 3 bananer
Värvat Fred Drains och Matt Hilleary, förlorat Stefan Grundberg och Ian Johnson. Kelly Grant fortsätter coacha och Gee Gervin fortsätter skjuta.
Bäst: Nya arenan!
?: Vissa moves visar på en framtidssatsning, vissa känns mer suspekt kortsiktiga.
Bottom line: Säga vad man vill om Dolphins och det, eh, inkonsekventa tänkandet i klubben. Man ser alltid till att värva spelare som får saker att hända och håller publikintresset uppe. Kelly kan coacha och spelarna kan offensivt, så det blir väl slutspel i år igen.
Update: Idag rapporteras det från Norrköpingshåll att Matt Hilleary väljer den civila karriären före basketen. Dolphins letar vidare efter insideförstärkning. Kelly Grant får mig att dra på smilbanden när han pratar om Dee Ayuba i NT: "Han är ute efter stora pengar just nu och förstår inte varför han inte kom med på NBA-campen". Vi som såg SM-slutspelet i våras är inte lika förvånade.

Plannja Basket: 3,5 bananer
Här händer det saker, jävlar i mig. Kenttä + Hansson + Johansson känns som en grymt rätt coachtrio för klubben i det här läget. Drains och fjolårets amerikaner har lämnat. Markus Häggblad verkar ha gjort sitt i Plannja för den här gången, liksom Robin Ryan som är klar för norska Tromsö. På pluskontot har man istället superbegåvade Christopher Ryan, som spås bli en riktig toppspelare om han får vara skadefri. David Hult och Erik Westin är klara, liksom nye scoring-guarden Derrick Stevens som Kenttä hittade på ett camp i Las Vegas.
Bäst: Coacherna, samt att Rosendahl/Larsson/Enbom stannar och ger rutin plus lokalt hjärta.
?: Amerikan nummer 2 behöver nog vara en riktig beast om Plannja ska ta tillbaka tronen i vår. Dominanta amerikanska insidespelare växer inte på träd och kostar många pengar.
Bottom line: Samtidigt som det här är början på en re-building så verkar Plannja få ihop spelarna och coacherna som krävs för att vinna NU. Minst semifinal i vår.

Solna Vikings: 3 bananer
Mästarna kommer få ett kraftigt annorlunda utseende kommande säsong, utan Mbemba, McKnight eller Salaam. Juha Steen är lagets nya pointguard och han kommer stå för stabilitet och försvarsspel. Aldrig fel. I övrigt stannar kapten Myrthil, Willy Beck, Momme Neffati och Peter Bogner. Åh, just ja, den närmast mytomspunne Martin "En riktig man" Pahlmblad får chansen att visa om han skapa mer för sig själv och ta ett större defensivt ansvar i år, utan ligans bästa backcourt på flera år som stöd... Unga killar som bröderna Persson och Alexander Lindqvist väntas framförallt bidra i framtiden. Guldcoachen Pekka Salminen fortsätter, dock utan Stefan Bergman vilket får ses som en förlust.
Bäst: Rekryteringen som Christer Sjögren och Pekka Salminen sköter fantastiskt bra. Jag har myntat ett talesätt som lyder: "Om Solna inte har de bästa amerikanerna i början av säsongen, så ser de till att ha det i slutet av säsongen". Åtminstone individuellt så brukar det stämma. Kanske har Solnaledningen en fördel av att de är mer prestigelösa än sina kollegor i städer med större spotlights på basketlagen, typ Luleå och Sundsvall?
?: Kan Pahlmblad leva upp till hypen?
Bottom line: Med Pekka Salminen och ett par riktigt bra amerikaner så blir Solna ett topplag igen.

Sundsvall Dragons: 3 bananer
Har åtta spelare klara: Adam Alexander, Mike Palm, Johan Rönström (ny), Calle Arnold, Martin Engström, Johan Ling, André Nilsson, Aki Ulander (ny). Öqvist/Frivold fortsätter coacha. Joakim Kjellbom vill utomlands, men det har han velat tre år i rad nu så det är inte omöjligt att han blir kvar i Sundsvall ändå. Alex Wesby vill klubben förmodligen behålla, men det beror antagligen på vad som händer med Kjellbom. Efter finalfiaskot tänker Sundsvall inte breaka banken för Srdan Subotic, men han är fortfarande med i diskussionerna. Faktum är ju att "Suba" var utmärkt mot alla lag utom Solna och deras högintensiva bollförsvar.
Bäst: Rönström är en typ av ung talang som Dragons inte riktigt lyckats locka de senaste åren. Blir spännande att se.
?: Mike Palm känns som ett av de största frågetecknen i hela Basketligan.
Bottom line: Sundsvall har musklerna att fylla på med ett par klasslirare. Men utan Kjellbom blir man ett helt annat (läs: sämre) lag. Han är nyckeln.

Södertälje Kings: 2,5 bananer
Gehrke har kvar Thomas Massamba, Jeansson, Wikner-Nordberg, Tom Lidén, Rickard Eriksson, Tim Kearney och Dino Pita. Eftersom Skjöldebrand försvinner ska det kompenseras med amerikaner såsom amerikaner ska vara i ligan; det vill säga klasspelare och inte komplement/rollspelare. Enligt uppgift ska båda jänkarna husera i front court. Något bisarrt är det faktum att Vedran Bosnic, som satt i Gehrkes frysbox och dessutom var ganska horribel i de få matcher jag faktiskt såg honom spela ifjol, nu blir assisterande coach istället för JD Sanders.
Bäst: Kontrakteringen av Massamba – en stor, stor, STOR Tipsychimps-favorit. Heja Thomas.
?: Så mycket som jag gillar Massamba... Kan man verkligen förvänta sig att han – och Jeansson, och Rickard E – tar steget fullt ut och blir varje dag-spelare i Basketligan? Gehrke bettar i princip på det, eftersom det tydligen inte blir någon amerikansk guard.
Bottom line: Snacket om satsningen på riktigt vassa amerikaner, med Gehrkes scouting-resa, lovar riktigt gott. Men i slutändan så hänger det på den unga svenska backcourten.

Uppsala Basket: 2 bananer
Stackars, stackars Wally Smith. Inte ett enda nyförvärv och helt plötsligt bestämmer sig Fredrik Jönzén för att testa livet som utlandsproffs (spanska andraligan!) en sista (får vi anta) gång. Fredrik Rosén slutar, Mikael Åhrberg likaså. Plötsligt känns det inte fullt så briljant att Danny Gathings redan har kontrakt. Den amerikanska sloten kanske hade behövts bättre inside nu när Jönzén sticker? I övrigt står Anton Gaddefors, Andreas Person, Thomas Jackson, Mannos Nakos och Jonathan Robinson under kontrakt.
Bäst: Alla young guns ska bli spännande att följa. Speciellt Robinson om han är skadefri och inte testar livet som ungdomsproffs igen.
?: Hur ersätter man Jönzén?
Bottom line: Uppsalas satsning för att ta sig förbi den där förhatliga kvartsfinalen verkar aldrig riktigt ta fart. Om det inte händer nånting väldigt positivt snart så kommer det bli svårt i år igen...

Das Kaman

Grekland-Tyskland 87-64

Jag ser Grekland-Tyskland i OS och uppenbarligen har Clipperscentern Chris Kaman missat utvecklingen i internationell basket.
Tiden då USA kunde vinna med collegelag är förbi.
Tiden då motståndarna kissade i kortbyxan bara de såg amerikaner är förbi.
USA är inte längre den självklara vinnaren i varenda internationell basketmatch.

Amerikanen Kaman (som blev tysk för en månad sedan eftersom en snubbe som han känner känner en annan snubbe som har en kusin som en gång var på semester i Stuttgart och där träffade en tjej från London vars farfar kan tyska och därför kunde fråga de tyska myndigheterna, för Kamans räkning, om det var okej om Kaman blev tysk. True story. Googla det) verkar fortfarande ha den synen.

Kanske beror det på att Kaman spelar i vad som antagligen är det enda laget i NBA utan en enda icke-amerikansk spelare. Jag har inte gjort en grundlig granskning, men Clippers har i alla fall inte något annat än amerikaner.
Det såg ut som att Kaman tror att han, som amerikan, är överlägsen andra nationers ballers.

Kamans tionde grova misstag på bara några minuter i första halvlek fick mig att vilja kräkas upp den frukost jag önskade att jag hade ätit.
Han spelade första halvan mot grekerna som jag spelar fotboll mot brorsans ungar (4, 7 och 9 år gamla). Ofokuserat, snällt och utan någon som helst respekt för deras skills.

Kaman kom in strax efter att jag hade slagit på teven och inledde med att försöka gå coast to coast - bara för att bli tokblockad när han kommit fram.
Sen lekte han pointguard igen och slarvade bort bollen.
Och avslutningsvis så trodde han att tre greker aldrig skulle räcka för att stoppa honom low post. Padaboom. Blockad.
Mellan de här offensiva kalkonerna, och rent generellt usel på grekerna planhalva, så struntade han helt i att spela försvar och var i princip huvudansvarig för att grekerna fick öppna upp matchen och ta en tiopoängsledning in i paus.

När någon form av synkroniserad simhopp var över (tack för det) och basketen fick komma tillbaka till rutan så ledde Grekland med 20.
Jag vet inte hur.
Men jag tror det var Chris Kamans fel.

Å andra sidan är Grekland rätt bra. Man spelade bra försvar, inte minst på Dirk Nowitzki, och pressen man satte upp tog bort all form av organisation i tyskarnas offensiv.
Framåt var grekerna tålmodiga - och rörliga.
Tyskland har fem spelare över 2,10 men grekernas frekventa cuts och drives stoppade man sällan eller aldrig. Och grekerna vann dessutom returtagningen med 33-26.
Och så har man ju Spanoulis (23 poäng, 71 procent på tvåorna, 4 av 6 treor).
Well done, Grekland.

En sista notering:
Det är nåt med mästerskap som får idrottare att göra de mest idiotiska saker med sitt hår. Detta OS är det tyskarna, förstås, som tagit ledningen i Fula Frisyrer-tabellen.
De flesta i de tyska basketlaget har OS-ringar i frillan. Antingen inrakade eller färgade.
Det ser förjävligt ut.
Ett av undantagen - och nu knyter vi ihop säcken i det här inlägget - är Chris Kaman.
Ändå har han fulast frilla av alla.
Någonsin.

OS-bloggen

OS-basket var det någon som efterlyste. Och visst ska vi hålla kollen på den. Det var exmepelvis såhärnära att vi livebloggade från det som kan ha varit världshistoriens mest sedda sportvenemang - Kina-USA.

Men det gjorde vi ju inte. I stället för att skriva om USA:s press på Kinas backcourt (tuff), jänkarnas premiärnerver (i 15 minuter) och exakt hur lång tid det kan tänkas ta för Yao Ming att springa från ena kortsidan till andra (bästa gissningen: 38 minuter) så fokuserade vi på dunkarna och höll fingrarna från tangentbordet.

Här kommer ändå en bit godisbit som ni kan ha missat från matchen:
Presidenten George W Bush var på plats (och, för all del, förre presidenten Bush och Henry Kissinger) och träffade laget.
För amerikaner är det oftast en stor sak att träffa presidenten och man kan tänka sig att de flesta agerar väluppfostrat i hans närhet, till och med NBA-spelare med vansinniga pengar och egon.
Om man inte har en ännu fetare titel själv förstås.
Som King James.
- What's up pops?
Så hälsade han, LeBron.
- What's up pops?

I alla fall. OS-basket. Vi håller kollen på den och kommer vid tillfällen att kommentera exakt hur slut Jason Kidd är, Ricky Rubios frisyr och Chris Kamans imitation av en tysk medborgare.
Håll utkik.

Brett Favre är en tönt

That's right. I said it. It had to be said. Somebody got to say it.

Med Chris Rocksk mani påpekar jag att alla de problem, all den heartbreak, all den ovisshet som Brett Favre beklagat sig över de senaste veckorna är hans eget fel.

Han trodde att han var större än laget, än klubben. Det trodde många amerikanska journalister också, som var helt övertygade om att Favre skulle få tillbaka sitt gamla jobb som starter i en handvändning.

Men Green Bay Packers visade att INGEN spelare, oavsett vilka meriter, hur populär, hur stor i medierna; ingen är viktigare än lagets välbefinnande.

När den irrationelle Favre bestämde sig – eller kanske rättare sagt, när han gav efter för hustrun Deannas tjat – för att förlänga karriären några månader efter en tårfylld avskeds-presskonferens, så hade han ett tydligt budskap till Packers. "Gör mig till starter, eller bryt kontraktet".

Det var en fåfäng, verklighetsfrånvänd begäran. Men i Favres huvud trodde han att han var så stor att Packers-organisationen snällt skulle stå med mössan i hand och se på när han gick till klubbens värsta konkurrent Minnesota Vikings. Hallå!

När Favre insåg att det inte skulle funka bestämde han sig för att våldgästa Packers training camp för att strö ytterligare salt i såren på ett redan splittrat lagbygge. Men inte ens då var Packers villiga att ge vika: Aaron Rodgers var startern. Brett Favre skulle aldrig ens komma i närheten av Minnesota Vikings.

När Favre slogs av den chockerande insikten – att det var han som skulle förlora detta chicken race – så började han i panik överväga de två trademöjligheter som redan funnits där i en månad: New York Jets och Tampa Bay Buccaneers.

Favres uppblåsta självbild och dåliga rådgivning – från agenten Bus Cook och kanske framförallt hustrun Deanna Favre; en IRL-inkarnation av "Any Given Sunday"-häxan Cindy Rooney; en homerun på temat "verkligheten överträffar eller i alla fall imiterar dikten" – gör att han nu missat flera värdefulla veckors träning.

Han kommer till ett lag som i bästa fall kan beskrivas som mediokert (4–12 förra säsongen). Hade han bestämt sig tidigare för att Jets/Bucs var reella alternativ hade han åtminstone haft en bättre chans att hamna i Tampa Bay, i en enklare division och slippa möta Tom Brady och New England Patriots två gånger den här säsongen.

Klart New York Jets har en bättre chans att vinna med legendaren Favre än med Chad Pennington's nudelarm eller Kellen Clemens ojämna insatser. Men det är fortfarande ett ofärdigt lag med många frågetecken. Som bäst kanske Favre kan leda laget till ett playoff wild card.

Vägen till Super Bowl i AFC går genom Pittsburgh, New England, San Diego, Indianapolis... Vägen till Super Bowl i NFC går genom New Orleans, Dallas, Philadelphia...you get the point. Favre kommer inte få kröna sin fantastiska karriär med ett mästerskap den här säsongen. Och det ska bli väldigt intressant att se hur han reagerar på de motgångar som han med all säkerhet kommer stöta på under säsongen.

Ifjol var Packers on a roll, och då är det enklare att som 38-åring motivera sig att sitta genom långa videokvällar och studera motståndarlagens försvar. Men känner man samma entusiasm och arbetsvilja i början av december när lagets record är 5–7?

Jag vet inte vad det är som gör att jag får sådan avsmak för Brett Favre i den här soppan. Kanske är det ett förakt för mångmiljonärer som inte är män nog att fatta beslut och stå fast vid dem. Kanske är det den förmätna "jag är en blivande Hall of Famer, jag får alltid som jag vill"-attityden. Kanske är den totala bristen på respekt och förståelse för Aaron Rodgers och det Green Bay försöker bygga.

Men hur mycket respekt jag än har för det Brett Favre åstadkommit som spelare, så kan jag inte uppbringa den minsta lilla sympati för personen Brett Favre idag.

End of rant.

Kemp

Alla vet att Shawn Kemp har åtminstone åtta barn med 16 olika kvinnor.
Det är en dålig sak på många sätt (flera av barnen har säkert dålig kontakt med sin far exempelvis).
Men det finns bra saker med Shawn Kemps lekfullhet också: Hans genspridning kan ge åtminstone åtta sköna lirare vad det lider.

Här är den första.

Shawn Kemp Jr. är 17 år gammal, Kemp seniors äldsta barn, och börjar i höst sitt sista år på Cherokee High i Canton, Georgia. Han är 6-foot-9 men lär enligt läkarna bli 7 fot och är rankad 83:a av high school-spelarna i class of 2009.
Det är bra.

Läs en intressant artikel om Shawn Kemp Jr. här.
Och titta på honom här:

Hey Hey, My My

Rubriken? Tja, vi tänkte att det här skulle bli ett bra inlägg och valde därför en bra låt som rubrik. Ren, enkel logik.

NBA har släppt sitt schema för säsongen 08/09. Vi på tipsychimps.com är hedersmän, men också apor. Så helt skamlöst stjäl vi stora portioner information och inspiration av ESPN och ger er här godbitarna att se fram emot.
Håll till godo.
Och notera att det är amerikanska datum vi snackar. Kom ihåg tidsskillnaden om ni vill skriva in matcherna i filofaxen. Hela schemat här.

OKTOBER
28. Celtics-Cavaliers. Premiär, också känd som opening night. Höjdaren är regerande mästaren Boston Celtics som tar emot LeBrons Cleveland Cavaliers. Dessutom gör förra årets förstapick Greg Oden sin debut efter att ha förlorat ett helt år på grund av skada - Blazers borta mot Kobes Lakers.

29. Knicks-Heat. Fortfarande premiär och den här dagen ska Michael Beasley, en 148 centimeter lång kraftspelare, göra sin debut. Beastleys Miami möter New York Knicks i MSG.

NOVEMBER
4. Rockets-Celtics. Supertrion Garnett, Pierce och Allen mot Houston Rockets variant: Yao Ming, Tracy McGrady och Ron Artest. Spänn fast dig i soffan.

13. Bulls-Mavericks. Låter inte speciellt intressant eller hur? Men faktum är att Mavs ägare Mark Cuban vill köpa Chicago Cubs. Och Bulls starke man Jerry Reinsdorf äger Chicago White Sox. Spännande indeed.

18. Nets-Cavaliers. Netssupportern Jay-Z och LeBron James kanske tar en fika innan match. Eller en fest efteråt. Och antagligen diskuterar man Brooklyn, Nets, Brooklyn Nets och hur mycket stålar LeBron egentligen ska ha för att komma till Brooklyn. Nets.

DECEMBER
15. Suns-Knicks. Har nye coachen Mike D'Antoni fått fart på Knicks? Det finns inget bättre sätt att få reda på det än att möta hans gamla lag.

22. Grizzlies-Lakers. Gasol vs. Gasol vs. Gasol. Marc Gasol ställs mot en av de två varianterna av brorsan Pau, antingen han som spelar som en All-Star eller han som viker ned sig vid första lilla motstånd.

25. Lakers-Celtics. Dan innan, när vi i Sverige får klappar, så spelas inga matcher. Vi får nöja oss med underhållning den 25e, när vi kommer hem efter ännu en helt värdelös kväll på den enda krogen i vår grå, inskränkta, trista svenska hemstad. Ja, va kul. Det är juldagen! Då ska vi dra till Stadshotellet och träffa alla gamla polare, som i 99 procent av fallen är idioter och det är hemvändare hit och hemvändare dit och va fan gör du nuförtiden? Men va intressant! Så du är lärare på vår gamla mellanstadieskola? Det måste vara jättekul. Men visst, visst, du har ju sommarlov, så skönt! Själv har jag suttit på kåken i fem år, skojar man. Och vi skrattar lite, men inte för mycket. Och sen blir man för full på en av de, håll i dig nu, fyra olika pissölsorterna och kräks och gör comeback och hånglar nästan med nån som inte ens var född när man själv var tonåring och helt plötsligt stänger skitstället klockan 02.00 och paniken bryter ut för så här får det ju inte sluta men hon som inte ens tittade på dig i gymnasiet är fet och har två olika färger på håret och är tydligen nyseparerad med två damp-ungar numera och det är ju en liten tröst och ingen vill ha efterfest och det är slagsmål utanför hamburgerstället och det finns inte en enda taxi på den här sidan vilket jävla vattendrag man nu bor vid och man får gå sju kilometer och sova i sina föräldrars ångestframkallande jävla radhus.
Men då, när man kommer hem, så är det Lakers-Celtics och förhoppningsvis så har morsan köpt revbensspjäll och en och en halv liter cola som ligger och väntar.

JANUARI
7. Jazz-Hornets. Chris Paul är löjligt bra, men det är Deron Williams också. Så det här borde alltså bli löjligt bra x 2.

19. Lakers-Cavaliers. Showdown - Kobe Bryant mot LeBron James. Det är svårt att hitta nåt tråkigt med det.

FEBRUARI
15. All-Star Game. Minns ni inte hur kul det var senast så kan ni leta upp livebloggen från i fjol (klicka på februari-fliken här till höger nånstans). Tipschimps loves All-Star game.

17. Rockets-Nets. Vid det här laget har Yi Jinlian och Yao Ming redan mötts en gång. Nu är det dags igen. Det är vi, ni och 590 miljarder kineser som tittar.

MARS
14. Nuggets-Clippers. Clippers skulle bli bra när man fick Baron Davies, men tappade Elton Brand. Nuggets dumpade försvarsspecialisten Marcus Camby - till Clippers. Det här är två lag som inte går till slutspel. Men det kan ändå bli kul på nån nivå. En komisk nivå, kanske.

APRIL
15. Heat-Pistons. Sista grundseriedagen och alla utom Lakers och Jazz lirar. Vem vet hur många som slåss om slutspelsplatser, bra seedning eller jumboplatsen? Intressant blir det säkert. Vi väljer att se Heat mot Pistons. Varför? Kwame Brown. Nu i Pistonsdräkt. Vi tror att det är i precis den här matchen det äntligen lossnar för det före detta förstavalet. Nej, förresten. Stryk det där. Vi tror inte att det är i precis den här matchen det lossnar för det före detta förstavalet.

Så där har ni det.
Höjdpunkterna.
Nu är det bara att somna in i väntan på 28 oktober.

Hey Hey, My My (Into the Black).

Ådvall äger Miner

Duh-duhduh-dutt-dutt-duh-duuuuuuuuuh!

Det där var en fanfar (inte en farfar, silly).
Anledningen: Vi har efter veckor av vånda och diskussioner och ett och annat tvättäkta apslagsmål bestämt oss för vem som vann del 1 av sommartävlingen (jajajaja, vi döper strax om den till hösttävlingen).

Den som var mest sugen på Harold Miner och dessutom hade rätt svar på frågan (Miner vann dunktävlingen 1993 i Salt Lake City, Utah) heter...

David Ådvall!

Grattis David, snart kommer Harold Miner i fickformat hem till dig.
Och till er andra: Snart kommer del två i tävlingen. Den som kan gissa spelaren redan nu vinner redan nu.

I övrigt:
Från den ordinarie apflocken är det blott See No Evil som varit i tjänst den här sommaren. Vikarierna, ett gäng gangsta-makaker från gud vet var, har levt rövare på kontoret - och med företagskorten. Och inte en rad har någon av dem skrivit.
Vi gjorde en missbedömning i rekryteringsprocessen, kan man säga.

Nu är snart samtliga i den vanliga arbetsstyrkan på plats på kontoret igen. Ni vet vad det betyder. Det betyder läsfest, analyser, knep & knåp, åsikter, nyheter, tävlingar, en del naket, listor, tjo och tjim, rankingar och rakningar.

Vi är tillbaka.

Foppas comeback

Så har han spelat match igen.
Peter Forsberg lirade mot Luleå med sitt sympatiska Icebreakers och vann med 11-4. Foppa nöjde sig med ett hattrick.
Inte illa pinkat av en trähäst, som min pappa skulle ha skojat.

Men nu var det ju ett jippo och tre mål i jippomatcher betyder ingenting. Det som betyder något är hur Foppa ser ut på isen, hattrick eller inte. Och enligt förbundskaptenen Bengt-Åke Gustafsson så rörde sig herr Forsberg alldeles utmärkt.

Gott så.
Nu är bara frågan om något lag over there vågar chansa på världens, när kroppen vill och kan, bästa gamebreaker.
För så länge Foppa inte håller en fet presskonferens i Swedbank Arena, fäller en tår och meddelar att han till slut ger upp så vet vi ju att han med hela sitt hjärta kommer att försöka komma tillbaka. Jag håller tummarna i alla fall.

UPDATE: Foppa säger i Sportbladet att han inte har några förhoppningar - men tänker försöka göra riktig comeback.

---------------------------------------------------------------------------------------------

Det var enligt rapporterna "över 4 000" när Foppa, Markus Näslund, Tobias Enström, Robert Nilsson, Nicklas Bäckström, Fredrik, Modin, Mattias Öhlund, bröderna Sedin, Samuel Påhlsson med flera kom till Luleå för att bjuda på hockeygodis.
4 000.
I Skellefteå var det över 4 000 på en isträning utan tre transatlanter och en Skrbek.

Foppa har inte gett upp hockeyn än.
Har Luleåpubliken?

Länktipset

Jag har aldrig spelat ett europamästerskap (i basket). Det har däremot de här killarna gjort: http://www.hu18.blogspot.com.

Cleveland Cavaliers ville välja Jonas Jerebko som nummer 37 i årets NBA-draft

...ja, åtminstone säger Jerebko själv det. I den här intervjun med NSD. "Jag vet att Cleveland hade plockat mig som nummer 37 den här sommaren men jag har ett bättre läge nästa år. Gör jag en bra säsong kan jag nog gå i första rundan", säger han.

Bara tiden kan utvisa om det var ett klokt val att vänta. Men jag säger i alla fall detta: Jerebko har en bättre chans att bli draftad än Rudy Mbemba 2009, en draftupplaga med en uppsjö av kompetenta pointguards.

Ron-Ron tradead

Houston Rockets är det senaste NBA-laget som hakar på trenden att ge upp lite framtid (draftval i första rundan, Donte Greene samt Bobby Jackson) för en chans att bli riktigt bra NU. Halvtokige Ron Artest joinar nu laget som redan har en superstar i Tracy McGrady, en stjärncenter i Yao Ming, en stopper i Shane Battier och andra nyttiga och högintressanta spelare som Luis Scola, Brent Barry och Rafer "Skip to my Lou" Alston.

Sedan kanske det bara är jag som lever i det förflutna, men jag måste ändå tro att Stevie Franchise kan bidra med mer än 5.5 ppg...han avslutade förra säsongen med en operation redan efter tio matcher, men är inställd på att komma tillbaka till Houston den här säsongen.

Head coach Rick Adelman (Artests favoritcoach, för övrigt) får stora valmöjligheter med sin lineup. Men tänk er en starting lineup med Alston, McGrady, Artest, Scola och Ming. Shane Battier som förstklassig 6th man – eller från start om man vill spela litet.

Ron-Ron spelar D

Dagens citat

"What you see is what you get. I wear my emotion on my sleeve. I'm a true person. I'm not going to be fake or fabricated to anybody."

Jeremy Shockey lovar (hotar?) att han inte kommer att förändras trots att han kommit till ett nytt lag. Bilder med mera från starten av New Orleans Saints training camp hittar du här. Förra säsongen rankade jag Saints som ett av NFL:s mest överskattade lag, i år tror jag att de har en bra chans att nå Super Bowl. De bör, till skillnad från exempelvis storlagen i packade NFC East, ha en ganska bekväm resa genom sin egen division – svaga NFC South, där de bland annat har chansen att träna avslut mot mina Atlanta Falcons två gånger...

Marketing 101

Det är inte mycket som kan få mig att skriva om WNBA, än mindre posta en video. Men det här är pr-genialitet av sådan dignitet att man nästan tror att det är självaste David Stern som ligger bakom det. Detroit Shock mot Los Angeles Sparks, WNBA:s första fullskaliga slagsmål någonsin. Raaawr.

Childress klar för Olympiakos

"It's a great city and a great organization. They do whatever they can to make you feel at home", säger Josh Childress när det oväntade hoppet från NBA till Europa – ni kan ju scrolla ned och läsa vad vi skrev på den här sidan för ett par dagar sedan – nu är klart.

Som om inte detta vore nog, så sprider radiostationer i Atlanta nu rykten om att Hawks andra tunga free agent Josh Smith även han flirtar med tanken på spel i Europa. Att ytterligare en av stöttepelarna i Hawks nybygge skulle försvinna, utan kompensation, vore kanske dödsstöten för det nybygge som ändå visade sig lite lovande i den där slutspelsserien (3–4) mot Boston Celtics i våras.

Lönemässigt bör Atlanta inte ha erbjudit Josh Childress mer än vad man nu gjorde – han är inte en spelare som ska tjäna 8-9 miljoner dollar per säsong – men det finns ju andra sätt att locka en spelare kvar.

Citatet

"I thought the way the Nuggets went about it was classless. I thought it could have gone down a whole lot better. I'll get over it once training camp begins when I'm around the guys. You never forget. I'm definitely looking forward to those couple games we play against Denver."

Marcus Camby är ledsen i ögat efter traden från Denver Nuggets till Los Angeles Clippers. Camby får nu spela för en av NBA:s mer miserabla organisationer, men en årslön på 10 miljoner dollar och ett hetare uteliv än i Colorado kanske kan vara tröst nog för den 34-årige retur- och blockspecialisten.