BBB

Vi har ju redan konstaterat att det är avgjort. Det gjorde vi efter match 3. Men visst, vi kan snacka lite SM-final 4 ändå.
Det är med elitseriesäsongerna, trots allt, som Kjell-Olof Feldt sa om löntagarfonderna: "ett jävla skit, men nu har vi baxat dem ända hit".
Nä, nu skojade jag.
Elitseriesäsongerna är inte ett jävla skit.
Stryk det.
Jag ville bara få anledning att skriva namnet Kjell-Olof Feldt samt ordet löntagarfonderna.

HV 71-LINKÖPING 5-1
2-2 i matcher.
Ska vi göra det enkelt så säger vi så här: Bigger, badder, better.
HV 71 visade i dag sin överlägsna tyngd, bredd och talang. Man har bättre och nyttigare spelare, position för position, femma för femma.
Det är inte mycket svårare än så.
Plus att Linköping har tuffa skadeproblem förstås.

Det enda sättet HV 71 skulle kunna förlora nu är om det blir någon sorts taktik-krig, vilket den här matchserien mycket väl kan bli fortfarande.
Men nu är det ju inte tränarna Janne Karlsson och Kenta Johansson som är på isen. Det är vuxna, välutbildade hockeyspelare som kan sina X and O:s lika bra som jag kan tvåans multiplikationstabell om jag får ha min Texas Instruments till hjälp.
Spelare som Johan Davidsson, Jan Hrdina, Johan Åkerman, Per Ledin och Mikko Luoma är inte dummare än att de ser vad som händer på isen, vilka problem man har - och löser det.

Davidsson, ja. Han var lysande i final 4. En riktig ledare. Som vi skrev inför finalserien: "Davidsson spelar inte andrafiolen för nån, inte ens Tony Mårtensson."
Och när Davidsson är het och Hrdina på gång så har HV Sveriges bästa 1-2-punch på centerplats. Elitseriens svar på Sharks Joe Thornton och Patrick Marleau. Hade Surovy varit hel och lika bra i Linköping som han var i Luleå kunde han och Mårtensson ha utmanat.
Å andra sidan fortsätter HV:s centerstyrka i tredje- och fjärdekedjan också.

Slut på meddelandet.