Inside Tipsy: See No Evil! Vi älskar dig, glöm aldrig det.

Det var inte utan ängslan jag slog koden till vår av ädelträ snidade kontorsdörr i de trendigaste delarna av huvudstaden i morse. Vad väntade på andra sidan?

Med orden "jag hänger mig om Manning får en mästerskapsring" ekandes i huvudet skickade jag upp dörren på glänt. Jag lät den liksom bara knarrandes falla av sig själv. Det lämnade en springa på ungefär 30 centimeter, precis lagom stor att sticka in ett aphuvud igenom. Och det gjorde jag. Jag gjorde det, väl medveten om att synen som eventuellt väntade mig skulle komma att förändra mitt liv.
Men det dinglade inga små apfötter framför mina ögon. Det var kusligt tyst, det var det, men det dinglade inga fötter.
Det var en vanlig morgon på jobbet. Eli Manning var mästare. Och See No Evil hade inte hängt sig.
I alla fall inte på kontoret.

Jag andades ut, satte mig i min kaninskinnsfåtölj och snurrade, snurrade, snurrade. Jag vet inte hur många varv jag snurrade, men när jag slutat firade jag med att sänka en kopp kaffe och stjäla fyra Bounty ur Lions-lådan i receptionen.
Sen började jag jakten på nattens NBA-vinnare. Som jag alltid gör.

/Er Picky